"Att solisterna gärna som denna gång hämtas ur orkestern visar på Sinfoniettans höga standard" (Svenska Dagbladet) "Glädjande nog har Riddarhuset. den vackra byggnad där Jonan Helmich Roman 1731 anordnade de första offentliga konserterna i Sverige, på nytt alltmer inmutatas som konsertlokal. Äran tillkommer Stockholm Sinfonietta, huvudstadens alerta kammarorkester som fått ett idealiskt spelrum i husets inte alls oävna akustik bland adelssköldar och porträtt." (Svenska Dagbladet) "När dessutom Brahms dubbelgångare, Leif Segerstam, piskade ypperliga Stockholm Sinfonietta till en prestation en bra bit över det normala var det bäddat för en musikalisk fest för alla brahmsianer och även andra med för den delen." (Hufvudstadsbladet) "För guldkanten svarade framförallt Stockholm Sinfonietta. Utan att göra jämförelser med tidigare gästande orkestrar kan blott konstateras att Stockholmsmusikerna tangerar porten till världseliten. Orkesterklangen är ytterst homogen och renheten så nära det fullkomliga det går att komma." (Vasabladet) "Ensemblen genomsyrades av en kollektiv anda, där den klangliga balansen var imponerande." (Nerikes Allehanda) "Fräckt och fantasifullt tänjde Nils Erik Sparf och hans medmusikanter i Sinfoniettan materialet till bristningsgränsen och gjorde allt för att lyfta fram programmusikaliska innehåll. Här excellerades i musikalisk illustrationskonst till den grad att man skulle kunna invertera Beethoven bekanta ord och tala om 'mer måleri än känsla'." (Nerikes Allehanda)